occitan de communication

Dictionnaire - Conjugaison

 




 

Pagina 69 / 3476

afachaire (1) adjectiu apprêteur
afachaire (2) nom apprêteur
afachament nom masclin
    1. apprêtement
    2. abattage
afachar vèrbe trasitiu
    1. apprêter
    2. CARNISSARIÁ égorger un animal locution
    COMPAUSAT: s'afachar vèrbe pronominal s'apprêter
afachat parceneg passat / adjectiu apprêté adjectif
afachatge nom masclin apprêtement
afadiment nom masclin affadissement
afadir vèrbe trasitiu
    1. affadir
    2. écoeurer
    COMPAUSATS:
    s'afadir vèrbe pronominal
    1. s'affadir
    2. s'écoeurer
afago… VÉSER A: enfaiss
afaira…
VÉSER A: afasenda…, aquefera
afaissament nom masclin affaissement
afaissar vèrbe trasitiu
    1. affaisser
    2. lier en faisceaux locution
afaisselar vèrbe mettre en faisceaux locution
afaisselir vèrbe trasitiu déformer
afait… VÉSER A: afach
afalament nom masclin affalement
afalar vèrbe trasitiu
    1. MARENC affaler
    2. MARENC pousser vers la côte locution
    COMPAUSATS:
    s'afalar vèrbe pronominal
    1. s'approcher dangereusement locution
    2. se laisser choir locution
    3. se taire
afalcar vèrbe trasitiu
    1. pourchasser
    2. effondrer
    COMPAUSATS:
    s'afalcar vèrbe pronominal
    1. s'acharner
    2. s'épuiser
afalegar vèrbe trasitiu
    1. peser sur l'estomac locution
    2. dégoûter
afalenar;
    s'afalenar vèrbe pronominal
    1. s'empresser
    2. s'essouffler
afalhocar (1) vèrbe trasitiu
    1. abattre
    2. terrasser
afalhocar (2) vèrbe destrasitiu
    1. flancher
    2. être assoiffé locution

Copyright © 2005-2025 Arve CASSIGNAC, Marc LAVAUD
tous droits réservés
contact@cassignac.fr
Dictionnaire papier: FNAC