occitan de communication

Dictionnaire - Conjugaison

 




 

Pagina 1281 / 3476

emmalinhar;
    s'emmalinhar vèrbe pronominal
    1. s'aggraver
    2. devenir dangereux locution
emmalir vèrbe trasitiu rendre mauvais locution
    COMPAUSATS:
    s'emmalir vèrbe pronominal
    1. devenir mauvais locution
    2. devenir méchant locution
emmalit parceneg passat / adjectiu méchant adjectif
emmandament nom masclin renvoi
emmandar vèrbe trasitiu
    1. éconduire
    2. renvoyer
emmanhotat parceneg passat / adjectiu manchot adjectif
emmanilhar vèrbe trasitiu munir d'une poignée locution
emmantelar vèrbe trasitiu envelopper d'un manteau locution
emmaranhar;
    s'emmaranhar vèrbe pronominal s'embarrasser
emmaratjar vèrbe trasitiu jeter sur la plage locution
emmargada nom femnal
    1. emmanchement nom masculin
emmargador adjectiu
    1. montable
    2. à monter locution
emmargadura nom femnal
    1. emmanchure
    2. entournure
emmargaire nom assembleur
emmargament nom masclin
    1. montage
    2. emmanchement
emmargant nom masclin COMPUTAM assembleur
emmargar vèrbe trasitiu
    1. emmancher
    2. assembler
emmargat parceneg passat / adjectiu
    1. (amassat) emmanché adjectif
    2. (margat) emmanché adjectif
emmargatge nom masclin
    1. assemblage
    2. montage
emmarinar vèrbe trasitiu humidifier par le vent marin locution

Copyright © 2005-2025 Arve CASSIGNAC, Marc LAVAUD
tous droits réservés
contact@cassignac.fr
Dictionnaire papier: FNAC